Jag är absolut ingen stor kännare, men i min värld är Satyricons färska "The Age of Nero" bandets bästa hittills.
Satyricon är ju en av de mer lättillgängliga black metal-akterna, men satan vad elak denna platta är stundtals! Kombinationen av en fyllig produktion och en rå, avskalad instrumentering är klockren. Sångaren Satyr har en riktigt ondskefull stämma, och den sanslöst manglande trummisen Frost spexar till det emellanåt samtidigt som dubbeltrampet smattrar ihärdigt.
Kul förresten för svensk del att Victor Brandt, basisten från emellanåt svartmetallsotiga kängpunkgänget Totalt Jävla Mörker anslutit till bandet.
"The Age of Nero" är en rifftung skiva, och det är dessutom riff som är grymt svängiga! De för tankarna till Meshuggah och framförallt Entombed. Gott så.
Ett lass låtar, dock inte höjdarspåret "My Skin is Cold", finns att avnjuta på bandets MySpace. Borta är pampigheten från förra plattan, även om du får ett par sköna manskörer på "Die By My Hand". Lyssna här.
Strage (DN) och Linnéa (SvD) gillar plattan skarpt de också.
Men nån måste ju berätta för den norska black metal-scenen att de trots allt har världens gulligaste/töntigaste modersmål. När Satyr vrålar ut hemskheter på norska (visserligen för första gången på mycket länge) i avslutande "Den Siste" blir jag tyvärr mest full i skratt.
Bilden lånade jag från Rockfoto. (2008-06-28 - Satyricon @ Black Stage. FOTO: Tommy Södergren/ROCKFOTO)
1 kommentar:
När du blir van vid norska, är det inte bara gulligt och töntigt, utan också mycket vackert. Jag älskar texten i Den Siste och tycker inte den är det minsta töntig. Men visst är det förtjusande gulligt också!!
/Pia "Mother North"
Skicka en kommentar