onsdag 28 november 2012

Filmfestivalen 2012 - resten

Jo, jag hann till slut klämma 10 filmer på festivalen i år. Här är några meningar om de sex sista jag såg.

I "The Perverts Guide to Ideology" pladdrar den pladdrige och ack så underhållande filosofen Slavoj Žižek på i över två timmar om de ideologier som präglar många av västvärldens största filmklassiker. Visst blir det lite långt och lurigt stundtals, men för det mesta är det riktigt underhållande och dessutom snyggt gjort då Žižek gör sina analyser i samma miljöer som filmerna han pratar om har spelats in.

Paraden är en dramakomedi om anordnandet av Belgrads första Pride-parad. Till en början känns det som buskis på hög nivå med ruskigt stereotypa karaktärer, men så småningom lär man känna dessa sköna lirare och man inser att humorn inte är så billig ändå, och att det finns ett djup i denna varma men ändå rätt hårda film.

Spansk psykologisk thrillerskräcksaga därefter. The Body är den klurigaste film jag sett på länge. Den kretsar kring en natt på ett bårhus där en kropp helt plötsligt är försvunnen. Det hade kunnat bli oerhört krystat men fungerar faktiskt riktigt bra!

Mer spanskt blev det på söndagen. Självaste Oscarsbidraget från detta land, i form av stumfilmen Blancanieves som är en ytterst fri tolkning av Snövit, där Snövit växer upp till tjurfäktarinna och träffar  sj...sex tjurfäktardvärgar. Riktigt snyggt och fin underhållning, men jag tror samtidigt inte att det här är en film jag kommer bära med mig särskilt länge. Kul ändå att den elaka styvmorsan var grymt lik hon som spelar huvudrollen i The Artist.



Robert Zemeckis Flight däremot blir nog svårare att glömma. Denzel Washington är briljant i rollen som en kraftigt alkoholiserad flygkapten som först blir hjälte när han genomför en mirakulös nödlandning, men som ganska snart inte alls lyckas mörka sin sjukdom. En av de otäckaste flygolyckeskildringarna jag sett på film, och definitivt en av vassaste och jobbigaste skildringarna av alkoholism på länge.

"Nicole Kidman kissar på Zac Efron i årets stora snackis The Paperboy" hette det, men så jävla chockerande är den faktiskt inte. Däremot en rätt skön indierulle med många maffiga vändningar och ett hopkok av genrer. Inte heller den här är väl något jag kommer att lägga på minnet, men den var underhållande så länge den pågick.

Allt som allt en bra festival utan riktiga bottennapp, men också tyvärr utan kortfilm. Får kompensera rejält för det sistnämnda i Göteborg i vinter. Bottennapp klarar jag mig dock utan.

söndag 11 november 2012

Filmfestivalen 2012 - de fyra första

Det blir en lite mer on-the-fly-planerad filmfestival i år. Rätt skönt att inte packa kalendern proppfull redan innan festivalen har börjat, även om planerandet sprids ut lite mer på det här sättet och man riskerar slutsålda filmer.

Började med "Bekas" i fredags. En film som hade sina poänger och stundtals var väldigt charmig, men på det stora hela inte var någon höjdare. Styltig dialog och skådespelarinsatser som inte imponerade. Som alltid var det kul med Face to Face efteråt, och regissören Karzan Kader berättade många sköna anekdoter, särskilt om filmens åsna.

Vidare till den mest normala sydkoreanska film jag någonsin sett, vilket egentligen inte säger ett jävla skit om filmens rimlighet. Hur som haver, "In Another Country" är en fin liten film som inte alls skulle göra bort sig som teaterpjäs. I tre akter spelar Isabelle Huppert en (eller tre olika då) fransk turist som kommer till en liten koreansk strandby och diverse kulturkrockar och allmänna Lost in Translation-situationer uppstår. Småtrevligt mest hela tiden även om den inte var speciellt glad.

Idag har det sedan blivit två riktigt hårda njurslag till filmer.

Först ut: "Compliance". "Craig Zobels verklighetsbaserade thriller har kallats årets otäckaste film", skryter programmet, och särskilt mysig var den då inte. Inte lika actionspäckad som "The Experiment" som visades för två år sedan, men likväl ännu en film som borrar sig jävligt långt och mörkt in i människans psyke. Jag hade lite ont i ryggen när jag gick ut från salongen, oklart om det var pga föreningens städdag igår, eller om jag satt och spände mig något överjävligt. Antagligen en kombination.

"Stolen Seas" var även den en riktig höjdare. En riktigt välgjord och oerhört komplex dokumentär om Somalias pirater - och en hel del om Somalia i allmänhet. Helt sjukt vilka bilder och citat filmskaparna hade fått tag på! Så fort jag tyckte mig ha ett enkelt svar på någon fråga som dök upp i filmen så kom ytterligare en eller två faktorer och rörde till det för mig. Ett matigt och mycket intressant Face to Face med regissören Thymaya Payne efteråt förhöjde som vanligt filmupplevelsen med en faktor 1,5 ungefär.

lördag 10 november 2012

Converge ny etta (och kort om en massa andra)

Som det känns just nu så är Converge än rätt ohotad etta på listan. Men då har jag å andra sidan bara hunnit igenom nya Neurosis-skivan ett par tre gånger hittills, och även den är snuskigt jävla bra.

Nya Deftones har hunnit dyka upp också. Än så länge bra, men jag måste lyssna mycket mer.

Liksom Soundgardens comebackskiva som faktiskt är bättre än väntat. Det är nåt med Cornells röst i kombination med Thayils gitarrlir som bara klaffar. Plus att jag hade extremt låga förväntningar.



Pig Destroyers nya album "Book Burner" är inte heller så pjåkigt. Känns som skivan som Slipknot borde ha gjort istället för att släppa den här låten på förra skivan. "Book Burner" är en obehaglig och obarmhärtig upplevelse i 19 akter där vansinnet svämmar över mer än en gång.

Bat For Lashes och Firewater har jag inte gått på djupet med än. Khoma har fastnat i vinkelvolten medan Wovenhand verkar lovande.

Annars gillar jag Coheed and Cambrias nya skiva "The Afterman: Ascension". Jag hade lite halvt gett upp hoppet om dem, har inte tyckt att de senaste skivorna har varit så kul. Musikaliskt är det fortfarande sig likt, men här känns det som en starkare samling låtar. Älskar också att de fortsätter köra sin sci fi-grej, jag börjar nästan bli lite sugen på att köpa seriealbumen också.



2012 har varit ett riktigt bra skivår hittills även om jag inte har varit lika insatt som tidigare. Dessutom återstår ju ett par fina släpp, mer om dessa en annan gång.

Dan the Automator + Emily Wells = Pillowfight

Det här låter lovande. Inte så olikt Lovage vilket inte heller var så oväntat.


För dig som sitter på jobbet så är det en hel del nakna rumpor i den här videon, så den kan du ju spara till du kommer hem: