onsdag 29 oktober 2008

Norrlandsonsdag: Plus-Sverker och Frida Hyvönen

Jag har under kvällen försökt chatta med Ticnets VD Mats Brandt för att få svar på frågan om när deras ombud egentligen får tillgång till sina biljetter och varför denna tidpunkt är en bra bit innan allmänheten kan shoppa loss. Tyvärr utan framgång, då det var 867 andra som var inne på Plus-Sverkers chat och skrev.

Sverker var ändå ganska bra i Plus, liksom LiveNations slemmiga VD (tror jag att han var) som lät rätt lack på Ticnet.

Min personliga teori är ändå att Ticnet inte orkar bry sig så där oerhört mycket om att biljetterna till deras evenemang säljer slut på nolltid. Att man dessutom vill lösa problemen genom att själva auktionera ut biljetterna med motiveringen att man är en så jävla seriös aktör är enbart löjeväckande. Då slänger jag ”Svensk Damtidning” och spyr.

Annars har samma sak hänt som när jag hörde Portisheads nya platta tidigare i år (som för övrigt har bleknat sen dess och föga oväntat var jag lite väl snabb i mitt utnämnande av 2008 års bästa album, who would have guessed?). Hur som helst, jag kapitulerar vid första genomlyssningen av Frida Hyvönens magnifika nya alster ”Silence is Wild”. Högsta betyg i DN, Metro är också nöjda medan SVD tar det lite lugnare.

På Way Out West i somras var scenen för stor, solen för stark och låtarna för nya. Ändå gjorde Frida Hyvönen en mycket bra spelning, och de skruvade mellansnacken förgyllde. Nu får jag äntligen lära känna låtarna i en lugnare miljö, och till min stora glädje kände jag mycket väl igen både ”Dirty Dancing” och ”Enemy Within” (oerhört vacker refräng i den sistnämnda). Lekfullt allvar, briljanta texter, enkla melodier blandat med kluriga passager. Svensk mästare i musik är hon just nu, Frida.

Imorrn ska det inhandlas biljetter till den norrländska damens Stockholmsspelning på Södra Teatern den 1 december, hoppas de inte hinner ta slut till dess. (Då får jag handla hos Slutsålt.nu eller biljettmannen med luvan och käkpartiet.)

fredag 24 oktober 2008

Fredagsdisco

onsdag 22 oktober 2008

Stockholms Filmfestival, 19:e upplagan

Idag vid lunchtid släpptes programmet och biljetterna till årets upplaga av Filmfestivalen. Jag brukar vara peppad i vanliga fall också, men i år självklart lite extra eftersom jag bidragit med texter till både programtidning och katalog. Det är som vanligt grymt kul att skriva, och sedan en nästan lika stor egokick att få se slutresultatet i tryck.

Slanga ned programmet här, och sno en blaska på stan imorrn.

Av de filmer jag skrev om tycker jag framförallt att ni ska spana in ”Wendy & Lucy”. Bland de jag dessutom tjuvtittat på i förväg kan jag rekommendera Madonnas charmiga regidebug ”Filth & Wisdom”, i synnerhet om ni liksom jag gillar Gogol Bordellos svajiga zigenarpunk.

Nu börjar biljetthetsen, alltid ett jobbigt stressmoment innan man har bibban i näven. Det ska schemaläggas och grinas över slutsålda filmer. I år kanske aningen mindre än vanligt, eftersom jag i egenskap av skribent har fått se ett helt gäng filmer redan, samt snokat upp ett par andra på annat håll.

- - - -

Så här ser förresten veckans soundtrack ut så här långt:

Bloodbath: “The Fathomless Mastery” – All star-dödsplutonen krånglar inte till det. Hård och rå death metal med lagom mycket finess.

”När Mikael Åkerfeldt vrålar tänder Fantomen nattlampan” – Gammalt djungelordspråk

Navid Modiri & Gudarna: ”Allt Jag Lärt Mig Hittills” – Aningen ojämnt när Kungers-inspirerade ex-Filmkrönikansnubben Navid och hans Gudarna piggar upp med en svängig sommarplatta. ”I Väntan På Stormen” där Harriet Ohlsson gästar är fantastiskt vacker. Stundtals känns Navids sång aningen forcerad.

One Day As A Lion: s/t EP – Rage-rapparen Zach De La Rocha och gamle Mars Volta-batteristen Jon Theodore har slagit sina påsar ihop. Det låter inte oväntat som ett trummigare, mindre riffigt och mer malande Rage Against the Machine. Inte alls dumt!

- - - -

AIK-Leksand igår. Två ord för att beskriva trycket inne på Hovet:

Hel vete!

Oerhört mäktigt drag, ett kungligt kämpande AIK, en rättvis seger mot bajensubstitutet från Dalarna trots nervös slutperiod.

Lars Ulrich og Den Sorte Børs

Givetvis blev det inga Metallicabiljetter den här gången heller. Förra gången skrev jag en ytterst bitter krönika på Metica om svineriet från Biljettnu och allt vad de skrupelfria bolagen heter.

Den här gången riktar jag ilskan mot Ticnet och ATG som uppenbarligen är helt ointresserade av att stävja den här svartabörsskiten. (Alternativt ”härliga tillämpning av marknadsekonomi” om man gillar Moderaterna och Sarah Palin.)

Den rådande debatten handlar som vanligt om att förbjuda vidareförsäljning, ID-koll och personliga biljetter, marknadsmässiga priser à 4000 spänn per biljett från början, och allehanda krångligheter. Jo visst, det skulle kunna hjälpa, men det finns i mina ögon en svinenkel lösning på de här problemen.

Om ATG och Ticnet verkligen ville de få stopp på den svarta biljetthandeln skulle de ju omedelbart ta bort möjligheten för ombuden att skriva ut hundratals biljetter innan de finns till försäljning för allmänheten. Jag är nämligen 100% övertygad om att det är så det går till idag och har utöver diverse kvällstidningsrykten sett det på nära håll själv.

Jag länkar ogärna till Aftonbladet, men de riktiga tidningarna verkar ju skita i frågan den här gången (också). Så läs här, här och här i brist på annat.

Jag kan inte direkt klandra ATG-ombuden. Om jag jobbade i kiosk och Biljettnu/Slutsålt/Biljettdirekt hörde av sig och ville köpa 200 biljetter i förväg mot en fet summa pengar skulle jag nog också kunna tänka mig att kränga. Eller som Daniels polare, printa några till polarna och sälja resten på Blocket. Samt skita i fansen.

Om ATG/Ticnet på rent databasspråk la till en flagga i EVENTS-tabellen, EVENTS.start_sale_date som omöjliggjorde försäljning innan 2008-10-20, kl.09:00 CET skulle problemet vara löst.

Nu verkar man istället ha vad som på särskrivningsspråk brukar heta Kassa system.

Skärp er för fan.

torsdag 16 oktober 2008

SL Vs. Jaguar Love

Bland alla SL:s risiga ursäkter till varför de inte kan få sina tåg att gå i tid är vi nu inne i den årstid då de kan riva av min personliga favorit:

Lövhalka.

Extra kul blir det när de skyller på lövhalka när det gäller den blå linjen, som till typ fyra femtedelar går under jord.

Det är alltså någon illvillig jävel som tar med sig löv i fickorna (hallå, Securitas, varför spöar ni inte skiten ur dessa dårar!?), ned på perrongen och helt sonika singlar ned löven på spåren?

Maken till fräckhet från dessa rackarungar.

Skönt då att ha lite Jaguar Love i lurarna. Blood Brothers-avkomman har slipat bort rätt mycket av de hårda kanterna, och kvar är nån slags catchy powerpoprock-variant som sätter sig vid första lyssningen. Släktskapet till det dampiga ursprungsbandet (spana förresten in Queen-covern ”Under Pressure”!) är ändå rätt stort.

Inte minst tack vare att den minst sagt karakteristiske sångaren Johnny Whitney fortfarande har en röst som får honom att låta som en halvdöv femåring där herren gud räknat aningen fel på antalet kromosomer. De allra flesta borde hata sången hans, själv älskar jag den när jag är på rätt humör.

Lyssna till exempel på ”Highways of Gold” och den mindre direkta ”Vagabond Ballroom”.

Good stuff säger jag, och ska nog tjacka på mig några av deras t-shirts på momangen, från Whitneys eget klädmärke.

tisdag 14 oktober 2008

Tisdagsshopping

Mac-tönt

Nu är det äntligen dags! Jag ska lämna Bill Gates och den sex år gamla stationära häck jag hittills kladdat ihop merparten av blogginlägg och annat tjafs på. Snart kan jag vartenda Runstens/Äpple-kortkommando som finns!

Jag ska bli en Mac-tönt.

Eller så är jag redan där, eftersom jag just nu sitter och följer två livebloggar (1,2) ifrån Apples Notebook-event som pågår i skrivande stund...

Återstår att se om det blir en (typ) apbillig gammaldags Notebook, nästa generations, eller en Pro. Rätt sugen på nästa generations MacBook måste jag säga.

Hur som helst dags för mig att ta ett kliv in i Laptop-åldern, dvs till år 1997 eller nåt sånt. Ska bli ruskigt skönt.

torsdag 9 oktober 2008

Dagisklassiker

Kånkade hem tunga matkassar, lagom svettig och less på livet, då jag presenterades för en tvättäkta dagisklassiker!

" Titta upp!
Titta ner!
Gapa!
Du är lik en apa! "
- Liten snorunge till sin mamma


Annat kul: Den numera klassiska SNL-reklamen för Urigro. "This one's a two-flusher!"

torsdag 2 oktober 2008

Veckans album: Nightmare Revisited

Ni kan kalla mig Trettonårig gothtjej om ni vill, jag står fast vid att “The Nightmare Before Christmas” är en av de bästa filmer som någonsin gjorts. Inte minst för den sköna musikens skull, varför veckans platta heter ”Nightmare Revisited”.

En skiva där låtarna från filmen är omstöpta i ett antal moderna pop- och rockorkestrars former. Det spretar ganska friskt men idéen känns i alla fall någorlunda genial efter två genomlyssningar.

DeVotchka förvandlar ouvertyren till ompa. Marilyn Manson gör lagom ondskefull marschmusik av ”This is Halloween”. Precis som man tänker sig att den skulle låta, och därtill ruggigt skön. Rise Against och Korn bakar ihop varsitt omisskännligt nummer som på samma gång är trogna sina original.

Dessa fyra är mina favoriter än så länge, tillsammans med Sigur Rós-bekantingarna Amiinas stämningsfulla fullträff och The Polyphonic Sprees aningen för långa men ytterst trevliga ”Town Meeting Song”.

Kristna mjukisrockarna Flyleafs version av ”What’s This?” är inte dum, inte heller Rjd2:s skruvade elektroniska montage.

Lägg därtill lite asiatiskt plonk, mysko flamenco och en skönt teatral Amy Lee som gör ’Sally’s Song’ trogen originalet men med viss Evanescence-touch, och du har en klart underhållande skiva.

Här är låtlistan i sin helhet:

1. DeVotchka - Overture
2. Danny Elfman - Opening
3. Marilyn Manson - This Is Halloween
4. The All-American Rejects - Jack's Lament
5. Amiina - Doctor Finkelstein/In The Forest
6. Flyleaf - What's This?
7. The Polyphonic Spree - Town Meeting Song
8. The Vitamin String Quartet - Jack And Sally Montage
9. Sparklehorse - Jack's Obsession
10. Korn - Kidnap The Sandy Claws
11. Rise Against - Making Christmas
12. Yoshida Brothers - Nabbed
13. Rodrigo y Garbiela - Oogie Boogie's Song
14. Amy Lee - Sally's Song
15. Rjd2 - Christmas Eve Montage
16. Plain White T's - Poor Jack
17. Datarock - To The Rescue
18. Shiny Toy Guns - Finale/Reprise
19. Danny Elfman - Closing
20. The Album Leaf - End Title

onsdag 1 oktober 2008

Kvällstidningshatet, del 1

Den nästan alltid fullkomligt briljante Magnus Betnérs serie ”I Ditt Ansikte” där han får sitt material som publik, har varit grymt bra så här långt.

I måndags, eller nyss om man är senil som jag, fick vi se när han mötte Aftonbladet i ett uppträdande för tidningens redaktion.

Han gick loss rätt hårt på deras risiga ursäkt till journalistik och det var jäkligt häftigt att se någon ta tjuren vid hornet på ett sånt sätt. För en rabiat kvällstidningshatare som jag var det mumma. Titta själv här: http://kanal5.se/idittansikte
Mitt eget kvällstidningshat bottnar dock inte så mycket i sport- och nöjesjournalistiken. De är i sammanhanget rätt harmlösa. Där handlar det trots allt om nöjes- resp. sportbranchen, och att några clowner som aldrig kom in ens på någon journalistlågstadieskola sitter och ljuger ihop en massa dynga om en massa folk ingen borde vilja läsa om gör mig inte så mycket.

(En parentes: Vi träffade förresten ett gäng sportreportrar när vi skrev en uppsats på JMK för ett par år sedan, och vi fick höra några smått legendariska citat i stilen ”Ja alltså…jag brukar ju alltid banda mina intervjuer i vanliga fall men just den häääär gången [när jag hittade på alla citat efteråt] missade jag tyvääääärr det.” Humor, liksom när sportjeppen Robert Laul försökte lura i oss att han inte kände till forumen på Svenskafans.com eller knappt ens internet överhuvudtaget.)

Förföljelserna av Persbrandt och Marie Fredriksson, eller löpsedlar av typen ”[Känd gammal skådis] sista timmar i livet! Fett med bilder från hans kladdiga plågsamma död med mycket blod och äckel” känns förstås inte så fräscha, men det finns väl ett ”allmänintresse” eller nåt.

Skit i skådisarnas anhöriga för all del.

Inte heller blir jag alltför rasande (om än lite lagom) när man skrämmer sina läsare genom att köpa en forskare och sedan publicera Hela Listan med tecken på om just DIN huvudvärk/magknip/fisiga mage/trötthet/ångest/elaka hund är tecken på att du kommer dö/bli ledsen/få cancer/skjuta folk i en skola.

I de fallen är det bara bra om man lyckas skrämma skiten ur de idioter som faktiskt köper kvällstidningarna. För idioter är ni. Om ni tänkte efter någon gång ibland skulle ni inte stödja dyngan, eller hur?

När man hänger ut folk med listor över löner/förmögenheter/husköp gnisslar jag visserligen tänder en aning. Men det bästa är ändå när man skriver om riktiga händelser, alternativt saker som blir till riktiga händelser efter att kvällstidningarna påverkat en allt dummare läsekrets.

Mest älskar jag...

...När man dömer misstänkta brottslingar utan rättegång genom att publicera namn och bild.

...När man intervjuar unga våldtäktsoffer dagen efter våldtäkten i fråga.

...När en familj som just hittat sin sons avhuggna huvud trakasseras av reportrar som ropar in genom brevinkast och kikar in genom fönster.

...När man ena sekunden ojar sig om segregationen i Sverige för att på nästa sida fullständigt fantisera ihop rena krigsskildringarna om ”invandrartäta förorter”.

Detta eftersom jag själv skulle tycka det var toppen om jag eller mina nära blev behandlade på samma sätt i samband med ett trauma som även utan nyhetsrapportering skulle ge psykiska men för livet.

Det är därför jag köper både Aftonbladet och Expressen varje dag. Och för att jag är alldeles för dum i huvudet och lat för att orka läsa riktiga nyheter eller en trist bok utan bilder.

Du då?

- - - -

Nästa gång kanske vi pratar om den oberoende nyhetsrapportering ägarna på Bonnier, Schibsted och MTG ägnar sig åt.

Annars har Indy skrivit rätt bra om ungefär de grejerna, på ett betydligt mer intelligent, proffsigt och mindre fjortisraljant sätt än jag. Läs här:
Del 1
Del 2
Del 3