Tegan and Sara - "Sainthood"

Var på väg att börja med klyschan att Tegan and Sara är som ett årgångsvin, men hoppar över den och nöjer med att konstatera att de kanadensiska tvillingsyrrorna hittills blivit klart mycket bättre för varje skiva de släppt.

Jag har gjort mitt allra bästa för att lyssna sönder två år gamla ”The Con”, men utan framgång. Den skivan producerades av systrarna Quin tillsammans med Chris Walla från Death Cab For Cutie, och just produktionen hjälper verkligen till att göra ”The Con” till en bottenlös godispåse där nya överraskningar hela tiden ligger och väntar.

Man behöver inte sitta på nålar särskilt länge innan man inser att produktionsreceptet ungefär är detsamma på purfärska ”Sainthood”, som dock har ett mer åttiotalsklingande sound. Inte minst i ”Paperback Head” där refrängen handlar om en ”material girl”. Redan i öppningsspåret ”Arrows” leks det med ljud, där refrängen gradvis blir fylligare på ett oerhört snyggt sätt.

Under de första genomlyssningarna gillade jag varken skivomslag eller skiva speciellt mycket, men nu har båda växt. Omslaget är skithäftigt, och musikaliskt är det numera bara två eller tre spår som jag inte tycker väldigt bra om.

Skivan är inte lika direkt som ”The Con”, samtidigt som många av låtarna bygger på upprepning. Avslutande ”Someday” är underbart avig och tjatig och seglade redan på andra försöket upp som en av mina tio favoritlåtar med Tegan and Sara.

Poppunkdängan på ”The Con” heter ”Hop a Plane”, här heter den ”Northshore” och är en suveränt charmig historia med en struttig vers och en löjligt trallvänlig refräng. Saras körsång i sista refrängen är fantastisk. Annat trallvänligt är första smakprovet ”Hell”, och aningen lågmälda ”The Cure”. Två låtar som för övrigt, i sällskap med förhållandevis tunga ”Don’t Rush”, har AFI-basisten Hunter Burgan som medkompositör.

Efter knappt 37 minuter är kalaset över, men ”Sainthood” är så pass bra att den gott kan gå på repeat. Platsar på årsbästalistan gör den också.

Lyssna på Spotify eller MySpace.

Eller live på Debaser om ungefär tre veckor. Det kommer bli roligt mellansnack och fina sånger. Se här, där Tegan bland annat nojar sig över att för en gångs skull varit den som skrivit "hitlåten":