Roligast idag: http://www.dustfilms.com/literalvideos
"White Wedding" och "Under the Bridge" är mina favoriter.
fredag 27 februari 2009
onsdag 25 februari 2009
Faith No More återförenas!
"Ohmygodohmygodohmygodohmygodohmygodohmygod!!!" (Med uppspelt Homer-röst)
Spelningar i Europa planeras. Jag bor i Europa. Kan både åka långt samt betala dyrt för detta.
tisdag 24 februari 2009
Lyteskomik à la King
Jag vet inte vad som är roligast.
Kungen? Möjligen, men man har ju rätt höga förväntningar på hans tokerier nuförtiden. ”Fööööörsommaren…tju-tio…har vi sagt…och tar livet verkligen på allvar”. Kul, men det finns roligare kungaklipp än så.
Silvia? Alltså jag är helt emot Folkfremskrittspartiets alla märkliga förslag på språktester och utkastning av olydiga invandrare. Med det sagt, vad fan är grejen med drottningens svenska-skills? AIK:s sydamerikanska fotbollsimporter snackar bättre svenska än så. Efter en månad i Sverige.
Bratkillen i inslaget klarar sig ganska bra. Läcker frisyr har han ju också. Plus att han brinner för friskvård och tar livet på allvar. En toppenkille, helt enkelt.
Nej, jag lägger ändå min röst på självaste KronprinSessan (med betoningen ni-vet-var). M la fram en teori om att Victoria med alla sina stiftelser helt enkelt besökt ett barnhem för förståndshandikappade för mycket. Vinden vände, och så blev tonläget så för all framtid.
Bonusrösten lägger jag på helheten. Jag har aldrig tyckt att de där Hej Baberiba-nissarna varit särskilt kul, och dagens briljanta PR-klipp från Republikanska föreningen kommer de helt enkelt aldrig att kunna toppa.
Vi firar väl som sig bör, med Tyskarna Från Lunds dunderhit "Kungen och Silvia":
torsdag 19 februari 2009
Pirater i kolumnerna?
Spotify har rensat bort ungefär hälften av låtarna – åtminstone i mina spellistor – efter samtal med skivbolagen.
Rättegången mot The Pirate Bay är i full gång och jag följer den hyfsat intensivt här. Den har än så länge i stort sett varit just så farsartad som jag på förhand trodde att den skulle bli (”King Kong Defence”-begreppet spreds rätt snabbt), även om den blev betydligt mer intressant idag under förhören med de åtalade.
Bägge spektaklen är givetvis ett påhitt ifrån nöjesindustrin i sin strävan efter en Internet- och musikfri värld.
Men en annan grej jag har funderat på är de nöjes- och tv-krönikörer som ofta (Tack och lov! Utläggningar om svensk helg-tv-underhållning klarar jag mig utan.) är uppdaterade med de senaste avsnitten av de hetaste serierna. Jag tvivlar på att samtliga sitter med den fetaste digitalboxen och abonnerar på amerikanska kanaler som HBO och Fox även om några av skribenterna säkert gör det.
Visst är det spekulativt som fan att antyda illegal nedladdning hos ett antal mer eller mindre kända skribenter. Inte heller vill jag sätta dit någon - jag är helt enkelt bara rätt nyfiken på hur man får tag på dessa tv-serier innan de sänts på gammal hederlig svensk tv. Jag har förstås en polare som brukade posta videoband med de senaste South Park- och Simpsons-avsnitten till mig, men det känns ju lite förlegat i dagar som dessa…
Rättegången mot The Pirate Bay är i full gång och jag följer den hyfsat intensivt här. Den har än så länge i stort sett varit just så farsartad som jag på förhand trodde att den skulle bli (”King Kong Defence”-begreppet spreds rätt snabbt), även om den blev betydligt mer intressant idag under förhören med de åtalade.
Bägge spektaklen är givetvis ett påhitt ifrån nöjesindustrin i sin strävan efter en Internet- och musikfri värld.
Men en annan grej jag har funderat på är de nöjes- och tv-krönikörer som ofta (Tack och lov! Utläggningar om svensk helg-tv-underhållning klarar jag mig utan.) är uppdaterade med de senaste avsnitten av de hetaste serierna. Jag tvivlar på att samtliga sitter med den fetaste digitalboxen och abonnerar på amerikanska kanaler som HBO och Fox även om några av skribenterna säkert gör det.
Visst är det spekulativt som fan att antyda illegal nedladdning hos ett antal mer eller mindre kända skribenter. Inte heller vill jag sätta dit någon - jag är helt enkelt bara rätt nyfiken på hur man får tag på dessa tv-serier innan de sänts på gammal hederlig svensk tv. Jag har förstås en polare som brukade posta videoband med de senaste South Park- och Simpsons-avsnitten till mig, men det känns ju lite förlegat i dagar som dessa…
torsdag 12 februari 2009
Höjden av tålamod
Imorse var det en Fantomen-stripp på seriesidorna i SvD.
Jag har länge undrat om det finns nån enda pensionär i det långa landet falukorv som faktiskt följer skiten?
Illa nog är det när det är två rutor om dagen, men SvD:s nya strategi att bjucka på typ två eller tre strippar i veckan kräver ju tålamod värdigt den mest hängivne tibetanske munk.
Jag har på egen hand räknat ut att det kommer att ta åtta och ett halvt år att läsa ut ett Fantomen-album i den takten. Det, mina vänner, är rejält med tid.
fredag 6 februari 2009
Heja Sverige!
"Att skjuta invandrare i ryggen
döms inte i Sverige som ett brott
Mannen som avlossade skottet
är nu tillbaka på sitt jobb
Rasister på gatan i polisuniform
Poliskåren slåss för sitt tredje rike
föraktar utsatta och slår ut de svaga
Politikerna håller fascisterna om ryggen
Det är inte någon som vågar klaga
Rasister på gatan i polisuniform
Ditt människovärde beräknas utifrån din hud
Ju mörkare du är desto mindre är du värd
Sett från ögonen på en våldsbenägen snut"
- Totalt Jävla Mörker, ”Rasist i Uniform”, 2004
döms inte i Sverige som ett brott
Mannen som avlossade skottet
är nu tillbaka på sitt jobb
Rasister på gatan i polisuniform
Poliskåren slåss för sitt tredje rike
föraktar utsatta och slår ut de svaga
Politikerna håller fascisterna om ryggen
Det är inte någon som vågar klaga
Rasister på gatan i polisuniform
Ditt människovärde beräknas utifrån din hud
Ju mörkare du är desto mindre är du värd
Sett från ögonen på en våldsbenägen snut"
- Totalt Jävla Mörker, ”Rasist i Uniform”, 2004
onsdag 4 februari 2009
Göteborgs Filmfestival – kortrecensioner
Fyra långa och sexton korta filmer blev det under helgen som gick. Sammantaget kan man säga att när kortfilm är bra, så är det riktigt bra. Och om det inte är bra så är det i alla fall kort. Kortfilmerna betades av i två omgångar, dels i ”Maximerat Animerat” (för tredje året på raken), samt i ”Svenska Bilder 7”.
Här följer kortrecensioner av helgens rullar, i kronologisk ordning. (Jag har inte hakat upp mig i betygssättningen, det var helt enkelt många 7:or.)
- - - -
”All That She Wants” – Betyg: 7/10
Vi blev sjuuu-huuukt besvikna när vi i ett ganska tidigt skede insåg att den här filmen inte alls handlade om Ace Of Bace. Nu vet vi ju fortfarande inte vad han killen med konstiga nyllet gör nuförtiden.
Istället ett dystert, ondskefullt, långsamt och svart kanadensiskt drama om två skapligt dysfunktionella sällskap/familjer på landsbygden vars vägar korsas.
I början kändes det lite väl segt och konstigt, men man kom in i tempot, sögs med i det makalöst snygga fotot och en alltmer spännande historia.
Filmens regissör Denis Coté sa ett par ord innan visningen. Att han inte hade några pretentioner att göra film som passar alla. Och att en del som ser filmen kommer att behöva tålamod.
Med det sagt: ”All That She Wants” är en film jag inte skulle rekommendera alla, men som jag tyckte var riktigt annorlunda och bra.
- - - -
”Maximerat Animerat” – Betyg: 5/10
Tredje lasset om 10 tecknade rullar för min del. Tyvärr det svagaste startfältet hittills.
Mycket flum, en del rätt trista grejer, ett par lovande säckar som tyvärr aldrig knöts ihop.
Men också guldkorn som ”Glow” – en rasande vackert animerad historia om 20-talets Radium Girls i New Jersey. Eller ”KuyGorozh”, en rysk gammal saga med smått hysteriska drag. Avslutande ”Father” var också fin.
- - - -
”Hälsningar Från Skogen” – Betyg: 6/10
Livet på landet, rakt och ärligt. Utan buskis, utan allför många klyschor (även om det i vanlig ordning är sommar när det ska göras svensk film) och utan elakheter.
Två års dokumentärfilmande i en liten svensk håla, mestadels med regissörens egna föräldrar framför kameran, har resulterat i ”Hälsningar Från Skogen”. En rad varma och humoristiska porträtt visas upp i en stillsam och stilistiskt mycket välgjord film.
- - - -
”The Prince of Broadway” – Betyg: 7/10
En skön New York-hustler som kallas Lucky ägnar dagarna åt skitsnack samt försäljning av piratkopierade varor i ett dolt rum i sin armeniske chefs butik. Möjligen inte en helt problemfri tillvaro alla gånger, men nog fan blir det än värre när en kvinna en dag dumpar en 1,5-årig påstådd son i famnen på honom. Dags för det klassiska ”Otippad förälder får baby på halsen”-temat alltså.
Ändå känns det inte särskilt uttjatat. Detta tack vare att filmen är väldigt lågbudget (på ett bra sätt), är rollbesatt med nästan uteslutande amatörskådisar, och har en ofta improviserad dialog. Detta utan att kännas ett dugg sunkig, snarare skönt dokumentär. Både lillkillen och han som spelar Lucky torde ha stora skådespelarkarriärer framför sig.
Flerfaldigt prisbelönad på flera internationella festivaler. Hos mig är den snubblande nära en åtta i betyg.
- - - -
”Everything is Fine” – Betyg: 7/10
”Farväl Falkenberg” möter ”Paranoid Park”. En dag finner sig 16-årige Josh plötsligt ensam kvar i det tighta kompisgänget sedan resten av dem begått självmord på olika håll. En till synes oförklarlig självmordspakt där Josh lämnats utanför.
Han går in i en tid av nära nog total tomhet, även om han söker tröst hos en av polarnas alkoholiserade far, och hos en annan av vännernas exflickvän.
Kanadensiska ”Everything is Fine” är en karg men samtidigt älskvärd film. Möjligen att man som åskådare blir lite trött på den kylige Josh, men att han stänger in känslorna sina efter en sådan tragedi är å andra sidan inte särskilt konstigt.
- - - -
Svenska Bilder 7 – Betyg: 7/10
Det visas väldigt mycket kortfilm på Göteborgs Filmfestival. Det är bra. Jag hann tyvärr inte se tävlingsfilmerna i år, men väl ett av kortfilmsracen med ett paket om sex svenska rullar.
Mycket hög kvalitet överlag, även om både ”Monster” och ”Barbieblues” kunde ha varit längre. ”Jonny Heiskanen” var väldigt bra, och filmen som i programmet ytterst träffande beskrevs ”som om Norén regisserat ’Fight Club’”.
- - - -
En annan bra grej: Jonsborgs Gatukök på Aveeeniiiiiyn har Happy hour! Ät två, betala för en. Världens billigaste falafeltallrikar blev det innan första filmen.
Dessutom sken solen i Göteborg under helgen. Vad är oddsen för det?
Här följer kortrecensioner av helgens rullar, i kronologisk ordning. (Jag har inte hakat upp mig i betygssättningen, det var helt enkelt många 7:or.)
- - - -
”All That She Wants” – Betyg: 7/10
Vi blev sjuuu-huuukt besvikna när vi i ett ganska tidigt skede insåg att den här filmen inte alls handlade om Ace Of Bace. Nu vet vi ju fortfarande inte vad han killen med konstiga nyllet gör nuförtiden.
Istället ett dystert, ondskefullt, långsamt och svart kanadensiskt drama om två skapligt dysfunktionella sällskap/familjer på landsbygden vars vägar korsas.
I början kändes det lite väl segt och konstigt, men man kom in i tempot, sögs med i det makalöst snygga fotot och en alltmer spännande historia.
Filmens regissör Denis Coté sa ett par ord innan visningen. Att han inte hade några pretentioner att göra film som passar alla. Och att en del som ser filmen kommer att behöva tålamod.
Med det sagt: ”All That She Wants” är en film jag inte skulle rekommendera alla, men som jag tyckte var riktigt annorlunda och bra.
- - - -
”Maximerat Animerat” – Betyg: 5/10
Tredje lasset om 10 tecknade rullar för min del. Tyvärr det svagaste startfältet hittills.Mycket flum, en del rätt trista grejer, ett par lovande säckar som tyvärr aldrig knöts ihop.
Men också guldkorn som ”Glow” – en rasande vackert animerad historia om 20-talets Radium Girls i New Jersey. Eller ”KuyGorozh”, en rysk gammal saga med smått hysteriska drag. Avslutande ”Father” var också fin.
- - - -
”Hälsningar Från Skogen” – Betyg: 6/10
Livet på landet, rakt och ärligt. Utan buskis, utan allför många klyschor (även om det i vanlig ordning är sommar när det ska göras svensk film) och utan elakheter.
Två års dokumentärfilmande i en liten svensk håla, mestadels med regissörens egna föräldrar framför kameran, har resulterat i ”Hälsningar Från Skogen”. En rad varma och humoristiska porträtt visas upp i en stillsam och stilistiskt mycket välgjord film.
- - - -
”The Prince of Broadway” – Betyg: 7/10
En skön New York-hustler som kallas Lucky ägnar dagarna åt skitsnack samt försäljning av piratkopierade varor i ett dolt rum i sin armeniske chefs butik. Möjligen inte en helt problemfri tillvaro alla gånger, men nog fan blir det än värre när en kvinna en dag dumpar en 1,5-årig påstådd son i famnen på honom. Dags för det klassiska ”Otippad förälder får baby på halsen”-temat alltså.
Ändå känns det inte särskilt uttjatat. Detta tack vare att filmen är väldigt lågbudget (på ett bra sätt), är rollbesatt med nästan uteslutande amatörskådisar, och har en ofta improviserad dialog. Detta utan att kännas ett dugg sunkig, snarare skönt dokumentär. Både lillkillen och han som spelar Lucky torde ha stora skådespelarkarriärer framför sig.
Flerfaldigt prisbelönad på flera internationella festivaler. Hos mig är den snubblande nära en åtta i betyg.
- - - -
”Everything is Fine” – Betyg: 7/10
”Farväl Falkenberg” möter ”Paranoid Park”. En dag finner sig 16-årige Josh plötsligt ensam kvar i det tighta kompisgänget sedan resten av dem begått självmord på olika håll. En till synes oförklarlig självmordspakt där Josh lämnats utanför.
Han går in i en tid av nära nog total tomhet, även om han söker tröst hos en av polarnas alkoholiserade far, och hos en annan av vännernas exflickvän.
Kanadensiska ”Everything is Fine” är en karg men samtidigt älskvärd film. Möjligen att man som åskådare blir lite trött på den kylige Josh, men att han stänger in känslorna sina efter en sådan tragedi är å andra sidan inte särskilt konstigt.
- - - -
Svenska Bilder 7 – Betyg: 7/10
Det visas väldigt mycket kortfilm på Göteborgs Filmfestival. Det är bra. Jag hann tyvärr inte se tävlingsfilmerna i år, men väl ett av kortfilmsracen med ett paket om sex svenska rullar.Mycket hög kvalitet överlag, även om både ”Monster” och ”Barbieblues” kunde ha varit längre. ”Jonny Heiskanen” var väldigt bra, och filmen som i programmet ytterst träffande beskrevs ”som om Norén regisserat ’Fight Club’”.
- - - -
En annan bra grej: Jonsborgs Gatukök på Aveeeniiiiiyn har Happy hour! Ät två, betala för en. Världens billigaste falafeltallrikar blev det innan första filmen.
Dessutom sken solen i Göteborg under helgen. Vad är oddsen för det?
tisdag 3 februari 2009
Dagens WTF?!
Chris Cornells nya platta finns nu tillgänglig på blandade platser i cyberrymden. Jag är INTE imponerad än så länge.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)