Hockeyhelgen

Det har varit en helg fylld av hockey. Jag smygstartade redan på fredagen med ett par minuter av Huddinge-Löven på tv. På lördagen gjorde vi sedan som Jesus och gick på vattnet. (Jesus som ni kanske minns med åren fick se sig själv placerad i lagets ”checking line” i takt med att tempot blev lägre och kilona fler.) Isen låg ganska blank och klar på Råstasjön och vi packade kaffetermos, skridskor och klubba och gick ned och spelade ett par matcher. Mycket roligt, och mycket jobbigt. Största ögonblicket var när jag i första matchen gjorde samtliga fem mål för mitt lag.


Nyttigheten i ovanstående vägdes sedan upp med pizza och öl framför JVM-semifinalen. Det blev en osannolik Disney-match där Sverige efter brutalt snyggt spel i tredje perioden stod som segrare. En match som på klyschigt sportkommentatorsspråk kan sägas ”hade allt!!!”.

Och så ännu mer hockey igår. Över 5100 åskådare, däribland jag själv, var på Hovet för att se AIK spöa töntiga Växjö Lakers (ni hör ju själva hur jävla fånigt det låter) för första gången på…rätt länge. Det blev till slut en komfortabel 4-1-seger, och de största hjältarna hette Dick Tärnström (1 sjukt snyggt mål + 2 ass. + grymt stabilt försvarsspel) och Daniel Bång (avgörande mål i tom kasse samt förtjänstfullt agerande som polis när en idiot till ex-bajare i Växjö ville skada motståndare). Ruggigt skönt att AIK äntligen har börjat vinna även de upphaussade publikmatcherna!

Nä, en tupplur på det här kanske, 01:38 är det ju nedsläpp i JVM-finalen. Mycket hockey blir det, jag som egentligen mest gillar fotboll.