Mina tidiga intryck av Björks "Biophilia" är att det är en till hälften riktigt bra skiva, och till hälften
den där gamla SNL-sketchen där Winona Ryder är så inihelvete bra som Björk.Ett par låtar är mest ljudexperiment, medan en hårdare låt som emellanåt tungt pumpande, märkliga
"Mutual Core" är en verklig höjdare.
Andra gånger, som i "Cosmogony", hörs släktskap till Ane Bruns senaste album, och det säger jag inte bara för att den senare gjorde
en magisk version av "Jóga" härom året.
Möjligen kommer de mer anonyma låtarna att fortsätta växa, och bli nästan lika bra som "Crystalline", "Thunderbolt", "Mutual Core" och "Sacrifice" - i så fall är "Biophilia" definitivt något för årsbästalistan. Det är ju om inte annat ett jävligt ambitiöst projekt.
Jag tror kort och gott att det här är ett album som behöver mycket mer tid för att sjunka in.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar