Vi tackar motståndarna och domaren med tre starka hej: "HEJ HEJ HEJ!"
Skönaste vinsten på mycket, mycket länge. Äntligen ett hörnbrunkarmål från Nisse. Den ledsna lille difaren slår en keff straff som kvällens gigant Daniel Örlund räddar mästerligt. Halvminuten innan berövas AIK på en ännu mer solklar straff då CH väljer att försöka avsluta trots ett överfall.
Utvisning Dulle, och i matchens slutsekunder ännu ett rött kort.
Jag är inte så mycket för fotbollsvåld, vårdslöst spel och såna tråkigheter. Men när Kenny Pavey klipper ifk:s lille töntige 23:a (som ändå låg i gräset och lipade hela matchen, så spela roll) är det nästan så ögonen tåras. En fullständigt vansinnig kapning som inte skådats på Råsundas gräs sedan Mats-Mats glansdagar. Ett rejält långfinger åt en töntig spelare och en ännu töntigare domare. Kom inte till Råsunda och käfta liksom.
Örlund en hjälte som sagt. Utskälld, hånad, bespottad och på väg bort, men via en bruten arm (Bergh) och ett brutet ben (Maanoja) har han övertygat i målet. Men trots Örlunds parader, AIK vinner rättvist och borde gjort det med större marginal. Extra skönt i en så pass viktig match också, förlust hade inneburit åtta poäng och fyra-fem placeringar från toppen.
Extra skönt mot äckliga skattefuskarna från baksidan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar