Kvällstidningshatet, del 1

Den nästan alltid fullkomligt briljante Magnus Betnérs serie ”I Ditt Ansikte” där han får sitt material som publik, har varit grymt bra så här långt.

I måndags, eller nyss om man är senil som jag, fick vi se när han mötte Aftonbladet i ett uppträdande för tidningens redaktion.

Han gick loss rätt hårt på deras risiga ursäkt till journalistik och det var jäkligt häftigt att se någon ta tjuren vid hornet på ett sånt sätt. För en rabiat kvällstidningshatare som jag var det mumma. Titta själv här: http://kanal5.se/idittansikte
Mitt eget kvällstidningshat bottnar dock inte så mycket i sport- och nöjesjournalistiken. De är i sammanhanget rätt harmlösa. Där handlar det trots allt om nöjes- resp. sportbranchen, och att några clowner som aldrig kom in ens på någon journalistlågstadieskola sitter och ljuger ihop en massa dynga om en massa folk ingen borde vilja läsa om gör mig inte så mycket.

(En parentes: Vi träffade förresten ett gäng sportreportrar när vi skrev en uppsats på JMK för ett par år sedan, och vi fick höra några smått legendariska citat i stilen ”Ja alltså…jag brukar ju alltid banda mina intervjuer i vanliga fall men just den häääär gången [när jag hittade på alla citat efteråt] missade jag tyvääääärr det.” Humor, liksom när sportjeppen Robert Laul försökte lura i oss att han inte kände till forumen på Svenskafans.com eller knappt ens internet överhuvudtaget.)

Förföljelserna av Persbrandt och Marie Fredriksson, eller löpsedlar av typen ”[Känd gammal skådis] sista timmar i livet! Fett med bilder från hans kladdiga plågsamma död med mycket blod och äckel” känns förstås inte så fräscha, men det finns väl ett ”allmänintresse” eller nåt.

Skit i skådisarnas anhöriga för all del.

Inte heller blir jag alltför rasande (om än lite lagom) när man skrämmer sina läsare genom att köpa en forskare och sedan publicera Hela Listan med tecken på om just DIN huvudvärk/magknip/fisiga mage/trötthet/ångest/elaka hund är tecken på att du kommer dö/bli ledsen/få cancer/skjuta folk i en skola.

I de fallen är det bara bra om man lyckas skrämma skiten ur de idioter som faktiskt köper kvällstidningarna. För idioter är ni. Om ni tänkte efter någon gång ibland skulle ni inte stödja dyngan, eller hur?

När man hänger ut folk med listor över löner/förmögenheter/husköp gnisslar jag visserligen tänder en aning. Men det bästa är ändå när man skriver om riktiga händelser, alternativt saker som blir till riktiga händelser efter att kvällstidningarna påverkat en allt dummare läsekrets.

Mest älskar jag...

...När man dömer misstänkta brottslingar utan rättegång genom att publicera namn och bild.

...När man intervjuar unga våldtäktsoffer dagen efter våldtäkten i fråga.

...När en familj som just hittat sin sons avhuggna huvud trakasseras av reportrar som ropar in genom brevinkast och kikar in genom fönster.

...När man ena sekunden ojar sig om segregationen i Sverige för att på nästa sida fullständigt fantisera ihop rena krigsskildringarna om ”invandrartäta förorter”.

Detta eftersom jag själv skulle tycka det var toppen om jag eller mina nära blev behandlade på samma sätt i samband med ett trauma som även utan nyhetsrapportering skulle ge psykiska men för livet.

Det är därför jag köper både Aftonbladet och Expressen varje dag. Och för att jag är alldeles för dum i huvudet och lat för att orka läsa riktiga nyheter eller en trist bok utan bilder.

Du då?

- - - -

Nästa gång kanske vi pratar om den oberoende nyhetsrapportering ägarna på Bonnier, Schibsted och MTG ägnar sig åt.

Annars har Indy skrivit rätt bra om ungefär de grejerna, på ett betydligt mer intelligent, proffsigt och mindre fjortisraljant sätt än jag. Läs här:
Del 1
Del 2
Del 3