Kyrkbrännaren och mördaren Varg Vikernes enmansband imponerade stort på mig förra året, men nya plattan är nåt isländskt jävla lajvar-mög och jag hade i ärlighetens namn svårt att ta mig igenom spektaklet från början till slut.
Pretto-lajvar-metal är en rimligare benämning.
Årets hittills största skivbesvikelse måste jag säga.
Black metal? Nja, jag vet inte riktigt, det är alldeles för mesigt för det.
Pretto-lajvar-metal är en rimligare benämning.
- - - -
En ceder-trä-lagrad IPA är vad den 75 cl stora flaskan är fylld med, och det är en riktigt härlig öl. Om jag muttrade lite över färgen på Anders Dubbel-IPA häromdagen så har jag här ingenting att klaga på. Läckert bärnstensfärgad, med färgtoner som är minst lika varma som ölens doft och smak.
Ölen liknar närmast ett barley wine, men innehåller tack och lov betydligt mindre alkohol och rinner ner förvånansvärt lätt. Komplex, med rejäla om än från fatlagringen lite rumphuggna citrusaktiga humletoner. Fatsmaker som jag upplever som mer levande och kanske parfymiga jämfört med en "vanligt" ekfatslagrad öl.
Lagrad IPA känns annars som att svära i kyrkan, men det här är tamejfan en av de roligaste ölen jag har testat hittills i år!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar