En personlig epok har gått i graven. Jag har bestämt mig för att sluta skriva för Close-Up Magazine. Tillfälligt eller inte återstår att se. Det är hur som helst såklart inte ett busenkelt beslut att efter nästan 4,5 år lämna Sveriges i särklass bästa musiktidning, men tid och energi räcker inte riktigt till just nu och har nog i ärlighetens namn inte riktigt gjort det på ganska länge när jag tänker efter.
Jag kommer sakna de många svettiga (visserligen nu nedlagda) Soundcheckrundorna jag hann med. Tror det blev ungefär 15 rundor * 15 album = en sjuhelvetes massa rock som recenserades bara där. Tjugotalet konsertrecensioner, några intervjuer (där snacket med Max Cavalera var det såväl största som sämsta knäcket) och kanske 150 cd- och dvd-recensioner på det.
Nästan 400 plattor som avlyssnats och bedömts på uppdrag av Sveriges största rockblaska. Inte illa.
Två fotbollsmatcher mot popfjantarna på Sonic hann jag också med, poängskörd 1+3 på de matcherna eller nåt i den stilen. Två segrar - Nils Oscar efteråt. Sweet.
Tack rent förbannat satans apmycket Robban och resten av Close-Up för den här tiden! Jag är grymt tacksam och oerhört stolt över att få ha varit en del av denna magnifika tidning under så pass lång tid.
Vi lär väl ses sippandes äcklig folköl på Klubben, på Debasers uteservering efter förbandet, på dansgolvet eller i garderobskön på väg hem från Debaser Medis.
Tack tack tack tack.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar