tisdag 17 november 2009

Den senaste tidens soundtrack

Mina hörlurar har bjudit på en väldigt blandad kompott under de senaste veckorna. Allra mest har jag lyssnat på:

Joan As Police Woman – Cover

Frånsett ett par bottennapp en riktigt bra och lågmäld coverplatta, lite åt samma håll som Cat Powers senaste försök. Här stöps låtar från rocklegender som Jimi Hendrix, Sonic Youth, Iggy Pop och David Bowie om i helt nya former. Några sköna hiphop-alster (jag kan inte sluta lyssna på Joans version av T.I.:s ”Whatever You Like” (tyvärr förbannat sprakig YouTube) ) och en svinbra Britney-cover som spöar såväl Yael Naim (YouTube) som Sugarcoma (YouTube) utan svårigheter:




Puscifer - "C" is for (Please Insert Sophomoric Genitalia Reference HERE)

Jag fastnade aldrig riktigt för Maynard-projektet tillika all star-bandet Puscifer och debutplattan “’V’ is for Vagina” som kom för två år sedan. Den här färska ep:n passar mig betydligt batter, då Maynard James Keenans smått gudomliga röst tar den största platsen, och där stämningen är mörk och tillbakadragen.

Nya, släpiga och suggestiva ”Polar Bear” lägger an tonen. Liveversionen av ”Momma Sed” är makalös, och ”The Mission ’M is of Milla Mix’” är en härligt uppkäftig historia där multitalangen Milla Jovovich hjälper till med sången. Mycket cool video förresten:




Gamla rävar


Utöver det har jag försökt bilda mig en uppfattning om ett par mer eller mindre gamla rävar som släppt nytt:

Slayer (Spotify) - låter...som Slayer. Kompetent. Bra. Maffiga trummor, men inga låtar som fastnar

Tori Amos (Spotify) - märkligt nog en julskiva som är mycket vassare än senaste ”vanliga” skivan

Tom Waits (gratis smakprov) - liveplatta som kändes sådär vid första lyssningen

Devin Downsend (MySpace) – ”Addicted” är märklig men ändå typisk Devin-metal med ett pikant schlager/disco-inslag.

Between the Buried and Me (Spotify) – progressivt så det förslår. Tar massor med tid att förstå sig på, jag vet inte om jag vill ge ”The Great Misdirect” den tiden. Än så länge "bara" bra.



Nya rävar


Maskinen (Spotify) - är bra i små doser. ”Dansa Med Vapen” måste väl vara årets bästa partylåt, eller?



Kong (MySpace) - är en duktigt störd brittiskt trio med läskiga gummimasker som framför ogästvänlig skitig gnisselrock. Två av tre medlemmar lirar till vardags i Oceansize. Irriterande i längden.

Jaguar Love (Spotify) – ny fin video, men en ganska tjatig och trist låt tyvärr:



- - - -

Har utöver det lyssnat in mig en del inför morgondagens Eastpak Antidote-paket. Fortfarande lite lack över att The Fall of Troy ersatts av det pinsamt usla (tänk: Good Charlotte) pajassmörpoppunkbandet Four Year Strong. Men Ghost of a Thousand och Anti-Flag blir nog bra. Och Alexisonfire duger.

3 kommentarer:

Janek sa...

Between the buried-plattan låter lovande efter några lyssningar, men kanske lite mer ofokuserad än deras förra kanonplatta, Colors.

Hört deras liveplatta där de framför hela Colors? Gossarna är inga dussinmetalcoremusiker direkt...

Jesper sa...

Ja, Colors känns än så länge som ett betydligt starkare kort.

Inte hört liveplattan, men det känns ju som en skaplig samling musiker.

Jesper sa...

Update: Lyssnar på liveskivan nu, låter grymt bra!

Såg att de kommer till stan i mars, kan nog vara en konsert värd att besöka.