Två snabba: Burzum och ceder-lagrad IPA

Burzums "Fallen" blev till slut fjolårets sjuttonde bästa skiva. Uppföljaren är redan här, och den heter "Umskiptar".

Kyrkbrännaren och mördaren Varg Vikernes enmansband imponerade stort på mig förra året, men nya plattan är nåt isländskt jävla lajvar-mög och jag hade i ärlighetens namn svårt att ta mig igenom spektaklet från början till slut.

Årets hittills största skivbesvikelse måste jag säga.

Black metal? Nja, jag vet inte riktigt, det är alldeles för mesigt för det.

Pretto-lajvar-metal är en rimligare benämning.

- - - -

En trevligare bekantskap är Cigar City Humidor Series IPA, eller Jai Alai Cedar Aged IPA Humidor Series som den tycks heta på hemmaplan, vilket i Cigar Citys fall innebär Florida, USA.

En ceder-trä-lagrad IPA är vad den 75 cl stora flaskan är fylld med, och det är en riktigt härlig öl. Om jag muttrade lite över färgen på Anders Dubbel-IPA häromdagen så har jag här ingenting att klaga på. Läckert bärnstensfärgad, med färgtoner som är minst lika varma som ölens doft och smak.

Ölen liknar närmast ett barley wine, men innehåller tack och lov betydligt mindre alkohol och rinner ner förvånansvärt lätt. Komplex, med rejäla om än från fatlagringen lite rumphuggna citrusaktiga humletoner. Fatsmaker som jag upplever som mer levande och kanske parfymiga jämfört med en "vanligt" ekfatslagrad öl.

Lagrad IPA känns annars som att svära i kyrkan, men det här är tamejfan en av de roligaste ölen jag har testat hittills i år!

Burzum - Fallen

Psykot Varg Vikernes är ohyggligt jävla långt ifrån att vara en av de trevligare människorna som vandrar på denna jord. Det är ett faktum som inte är helt lätt att bortse från när man spisar hans senaste Burzum-verk, "Fallen".

Men satan i lådan om det inte är ett riktigt schysst album! Innehållet är förhållandevis lättillgänglig black metal med skitig produktion. Dystra verser, skrälliga och gnälliga gitarrer, och folk-minnande melodiösa refränger à la Opeth i replokalen ungefär.

Som brukligt är när det gäller black metal - i synnerhet när texterna är på världens mesigaste språk - så blir det ibland lite ostigt, men jag kan ha överseende med det. Jag placerar Burzum på årsbästalistan och tror "Fallen" kommer att klättra ytterligare några steg när jag har lyssnat mer.